Sömnlösa nätter

Natten var rent utsagt bedrövlig. Hade svårt att somna, när jag väl somnade så kändes det mer som en dvala bara. Vaknade strax innan 3 med kramp i magen. Verkar som om jag är påväg att få ett skov IGEN. Upp och ta medicin. Sen kunde jag inte somna om. Vred och vände länge o väl. Kollade då o då på klockan o när klockan var 05.30 gick jag upp o tog en dusch. Kände direkt; vilken spännande dag detta kommer bli.

Mycket riktigt. Som vanligt fick jag göra nästan allt på morgonen. Jag hade verkligen hoppats på att Micke kunde tagit Ella på morgonen då jag berättat hur min natt varit. Men icke.
Nåja, det gick ju ganska bra på dagis idag för en gång skull- Hon brukar ju krångla lite på mornarna beroende på vem som öppnar.

Dagen löpte väl på ganska ok. Trött som fasiken bara. Tänkte, att i kväll kommer jag somna som en stock. Men vilket skämt. Kommer hem och direkt kommer den där jobbiga känslan tillbaks. Paniken, stressen och tankarna. SÖÖÖMNPROBLEEEEM.

Micke är fortfarande ute och jobbar. Ella sover gott så jag ska slänga mig i soffan och bara vara. Skönt.

Önskar bara att alla problem runt kring Mickes släkt kunde försvinna. Fattar inte att jag ska behöva ta sån skit när jag har försökt allt för att det ska blir bra. Men vill han inte prata med dom för att han är besviken och förbannad så ska han inte behöva det. Jag ska sluta tjata. Men jag kan inte slura må dåligt över det. Jag saknar den trevliga relation jag och Ellas farmor en gång hade. Men så kommer det nog aldrig bli igen och jag har gett upp hoppet och tänker inte sträva efter det nått mer.

Nu ska jag kolla Färjan..

Och som jag alltid slutar dagen - Jag älskar min familj mest av allt! Ella är mitt allt, min familj. Ella, jag och Micke! 3 hjärtan!